Resa 1:
Vecka 1 | Vecka 2 | Vecka 3 | Vecka 4 | Vecka 5 | Vecka 6 |Vecka 7 | Vecka 8 | Vecka 9
Resa 2:
Vecka 1 | Vecka 2 | Vecka 3 | Vecka 4

13/7 fredag Pondicherry och Chennai (Madras)
Åt på Galloppin’ Gooseberry efter att ha tagit in på Hotel Pandian igen. Hungriga och trötta som satan efter en dag i Pondi och en skumpig resa.

Fler bilder från Pondicherry:

Armbandsförsäljare	Grönsaker	Rendevous	Försäljare
Vägtempel!?	Parken	Strandpromenaden	Havet
Havet

14/7 lördag Chennai (Madras)
Idag kom vi ut sent, vi sov som grisar till klockan tio. Vi tog en autoriksha till stranden och försökte sitta där helt ensamma för att ta några vackra bilder och bara ta det lugnt men det var ju inte ett lönsamt försök. Hästtursförsäljarna hopade sig kring oss, likaså snäckförsäljare och små pojkar som ville sälja mat. I tackade nej till allt, säkert mer bestämt än vänligt tyvärr, men det blir lätt så när tålamodet tar slut och man undrar vad man gjort för ont som inte kan få bli lämnad ifred. Det var en riktigt lång promenad tillbaka till Spencers Plaza där vi lunchade på Pizza Spot och sedan fortsatte vi vägen ”hem” till Pandian. Efter att ha duschat och fått tvätten surfade vi (kollade mailen mest), tog en glass och milkshake på Abbiraami och nu tittar vi på Schakalen på TV. Benen har blivit riktigt brända av solen och det svider som sjutton

15/7 söndag Chennai (Madras)
(Yvettes syster fyller år) Promenad till Spencers Plaza, antastad av kille på cykel på vägen ”hem”. Yvette är arg ledsen och förbannad. Middag i Pandians nedsläckta pub-del.

16/7 måndag Chennai (Madras)
 Middag på Galloppin’ Gooseberry. Lugn och skön promenad på gatorna utanför hotellet. Köpte och skrev vykort.

Lite blandade bilder från Chennai:

Badare	Plumsare	Hoppare	Roddare
Matförsäljare	Ponyturssäljare	Slappare	Poserare
Shoppare	Försäljare	Rikshaförare	Skyltar. Handmålade
Busstation. Vägledare	Busstation. Väntande	Jordnötsförsäljande	Sovande
Frimärksklistrande	Postande	Troende	Museibesökande
Här vill man inte bli...	...hängande	Stenade	Hemma igen.

17/7 tisdag  Chennai (Madras)
Uppe och ute 11:30. Vi gick till Spencers Plaza, en bra garanti för en långpromenad med svalkande paus. En ny stäcka tog vi idag; C-in-C road och gick in i några shoppingkomplex vi inte sett tidigare. Yvette hittade en liten butik där de sålde bindis och det fanns verkligen hur många kartor som helst! Glasshake på Baskin’ Robbins smakade mumma och det var rätt skönt att få iväg de 44 vykorten hem!
Bussen till Bangalore går 22:00 ikväll.

18/7 onsdag Mysore
Bussen från Chennai till Bangalore lät vänta på sin avgång, klockan 22:40 startade den kokheta bussen och resan påbörjades så sakteliga. Lustigt nog var bussen sånär som tom när vi åkte men jag lyckades i alla fall hamna bakom en fet indisk karl som nödvändigtvis skulle ligga ner redan från start. Detta retade mig (Yvette) enormt, såklart! Henric och jag hade en liten diskussion om det och det resulterade i att vi inte talade med varandra på ett tag. Men vi gav oss och resan gick hur bra som helst och klockan sex i morse var vi framme i det morgontrötta Bangalore. (Det såg inte ut att vara mycket till högteknologisk storstad just då.) Tio minuter senare hade vår rikshaförare, förbannad för att han inte hann få så mycket pengar som han krävde -inte för att vi inte hade pengarna utan för att vi inte hann växla, stoppat en buss till Mysore och fått in oss i den. Bra saker är snabba saker, som jag brukar säga ibland. Bussens skick var rysligt men roande, man lyftes lätt från sätet när bussen körde över stora gupp och den knirrade och knarrade ungefär hur mycket som helst, men infödingarna log menande och vänligt åt oss.
Ja, och så krockade vi också! Krocken ledde till tjugo minuters försening och att en lastbil vid något som liknade ett bygge, hade varit oförsiktig nog att köra ut mitt i vägen när det kom en buss måste ha varit dagens (eller veckans) händelse. Givetvis ville alla vara med och reda ut saken, polis tillkallades emellertid och efter att chauffören tagit rast fortsatte vi mot Mysore.
Vid tiotiden checkade vi in på ett mysigt och lite udda hotell; Hotel Ritz. Det är ett billigt hotell och har bara fyra rum som alla vetter mot ett stort sällskapsrum och det finns även en stor restaurang, indelad i fyra sektioner, som brukar vara i det närmaste proppfull på kvällarna. Ikväll är det två stora långbord som är reserverade för sällskap. I övrigt är det ganska lugnt här tydligen.
Efter att vi fräschat till oss och ätit frukost gav vi oss iväg till frukt- och grönsaksmarknaden som är omtalad för dess enorma storlek, och den var verkligen stor! Det var som om marknaden var uppbygg av gator, varav en mycket speciell; den var full av bananer i olika storlekar och färger, de hängde i sina stockar, låg på marken eller bars kvickt omkring i korgar på mäns huvuden. En gatusnutt var full av lök, en annan av potatis, underbart doftande blommor, köksredskap, kokos... Det mesta fanns att köpa.
Vi åt middag på hotellet vid sjutiden och efteråt tog vi en kort promenad och surfade en stund innan vi gick tillbaka till hotellet. Efter en öl och en lassi gick vi till sängs, och nu släcker jag lampan.

Självförklarande bilder från grönsaksmarknaden:

19/7 torsdag 09:20 Mysore
Ungefär 3000 Rs och 180 USD blev stulna från oss i natt, dvs nästan tre veckors budget! Någon tog sig in i badrummet, på något outgrundligt sätt, och rotade igenom värdepåsarna, som vi dumt nog lagt på bordet i rummet. Pass och resecheckar fanns dock kvar, allt prydligt lagt i en och samma värdepåse.
23:15 Dagen har varit rätt hård mot oss, men vi är en stor erfarenhet rikare. Först förklarade vi för receptionisten på hotellet vad som hänt, innan vi åt frukost. Efter ett tag kom managern och vi berättade samma sak för honom, visade rummet och i vilken ordning allt var när vi lade oss. Efter många förklaringar och förvirrade tankar och frågor tog vi oss till banken för att ta ut lite nya pengar. Vi beslöt oss för att gå till polisen för att få ett slags intyg på att vi blivit bestulna –om vi ska ha någon chans att få ersättning. (Tack till Wilmaguide!) Cirkusen tog fart men under organiserad form, tack och lov. Självklart blev vi utfrågade tusen gånger men vi hade inga svar, allt hade ju hänt medan vi sov. Efter en tid fick vi en complaint note från chiefen att visa försäkringsbolaget när vi kommer hem. Vi skrev också ett brev för att beskriva hur det gått till, ja, det vi visste alltså och vad som fattades. Polisen ville göra en utredning och ta en till på rummet så vi gick tillbaka och efter en stund kom chiefen med följe till hotellet och vi kände oss mycket skamsna när personalen blev utfrågad om det som hänt. Men det var ju polisen och inte vi som ville ha en utredning. Vi var alla överens om att stölden var ett mysterium, ingen av oss kunde begripa hur det hade gått till, men trots allt så fattas det pengar för oss. Klockan sex ville chiefen se oss på kontoret igen för att ge oss en kopia på vårt brev, med förhoppning om att strömmen kommit tillbaka.
Medan polisen fortsatte förhöret av personalen smög vi oss ut och gick iväg till palatset.
Efter att ha besökt palatset gick vi till polisstationen och blev visade in till chiefen där en hel drös av hotellpersonalen satt och blev utfrågade, utanför satt ännu ett gäng och det kändes inte helt bra att ställa till med ett sådant pådrag. Även om pådraget var helt upp till polisen och även om det faktiskt är tråkigt att ha förlorat 2500 Skr så vet jag inte om detta behövde bli så stort…
Vi gick och lade oss vid midnatt igår med pengarna i påsarna på bordet. När jag (Yvette) vaknade klockan nio såg jag att badrumsdörren in till vårt rum var öppen och när jag kom in i badrummet såg jag att även dörren till taket var öppen. Till min förvåning låg pengapåsarna på en hylla därinne! Varken jag eller Henric kunde erinra oss om att vi hade gått i sömnen, vilket vi aldrig gjort förut heller, och inte heller att vi tagit ut alla kontanter och uppenbarligen slängt dem eller på något annat sätt fått dem att försvinna. Inte heller mindes vi att någon av oss tagit ut checkarna från båda påsarna och lagt tillbaka dem i en av påsarna. Tjuven måste ha sett påsarna, tagit dem till badrummet och sorterat ut rupierna och dollarna och sedan lagt tillbaka resten.
I natt ligger pengarna i säkert förvar tillsammans med kamerorna (som inte blev stulna!) i hotellets kassaskåp. Det är en service som man tycker att hotellets personal borde upplysa boende om, på vissa hotell finns personliga värdeskåp och de brukar annonseras.
Lite om palatset; som tur är har inte de av regeringen uppsatta prisskillnaderna för utlänningar och indier nått hit. Inträdet var således bara på 15Rs var, ungefär tre kronor! Vi fick inte ha på oss skorna, inte ens ta med dem in eller ta med kamerorna in i palatset utan allt fick vi lämna i säkert (!) förvar. Det betyder att vi inte kunde plåta inne i palatset vilket är en otrolig synd; palatset var makalöst praktfullt! Det relativt nybyggda palatset hade stora pelarsalar med vackra färgade glastak, rikligt utsmyckade dörrar och tak i teak. Golven var lagda i färgglad mosaik, mestadels i olika blommönster och en färg som gick igen i allt var turkos. Stora kristallkronor hängde i salarnas tak, uppblandade med modernare takfläktar. I en sal hade taket målats så att det bildades stora påfåglar i de välvda rutorna, påfåglarna hade fjäderskruden fullt utslagen och det var sagolikt! Man kunde också skåda skulpturer som var en blandning av lejon och elefant. Det var så makalöst att det nästan inte går att beskriva, men de enorma pelarna från golv till tak, målade i skarpt gult och turkost etsade sig fast i minnet. /Henric vid pennan

Resa 1:
Vecka 1 | Vecka 2 | Vecka 3 | Vecka 4 | Vecka 5 | Vecka 6 |Vecka 7 | Vecka 8 | Vecka 9
Resa 2:
Vecka 1 | Vecka 2 | Vecka 3 | Vecka 4