26'e December 1999 Klockan 01.02 MUMBAI
Midnatt är passerat med en timme, det verkar vara svårt för oss att skriva under dagen här i Mumbai, vi har verkligen fullt upp. Henric sover med kuddarna uppallade bakom huvudet, han är fortfarande inte helt bra men det märks som mest på kvällen, då är han  helt slut och Yvette får stå för skrivandet, räknandet och pysslandet men det gör inget for hennes del.  Vi var på Elephanta Island idag och det är där det finns grottor som är uthuggna direkt ur berget och har enorma uthuggna bilder och Grottorna finns med på FN's Världsarvslista! Båten till och från ön tog tre timmar och vi spenderade väl ungefär en och en halv timme där. Sedan tog det lite tid att ta oss därifrån, som vanligt, men tillslut hamnade vi på en riktigt lyxig restaurang.

Båtarna till Elephanta går från Gate of India	En av grottorna utifrån. I grottorna är det för mörkt...	Turist, javisst! Vi måste ju oxå få vara med!
Båtar som väntar på tidvattnet.	Skymningen nalkas och vattnet kommer snart in.	För vissa kan det inte komma snart nog

 Ingen av oss var direkt uppklädd och det var faktiskt inte så många som var det. Självklart bar många kvinnor sari, men ingen speciellt flådig. Männen bar inte slips, utan jeans och skjorta, eller tom. t-shirt, fastän det var juldagen! Egentligen skulle vi till Tacostället men vi lyckades inte hitta det. Men maten på restaurang Destiny var verkligen utsökt, och priset med! Fast, vi fick givetvis inte betala och inte heller se vad notan slutade på. Det var varmt och svettigt igår och det är faktiskt tur att man inte kan ta sig genom staden till fots, utan måste åka bil -med AC!

27'e December 1999 Klockan  01.45 MUMBAI
Vi gjorde det igen! Jag får skriva för gårdagen nu igen... Igår kom vi iväg rätt sent och trafiken tar ju som sagt en hel del tid av dagen. De säger att man som regel bara hinner med att göra en sak om dagen för att trafiken är så 'heavy' och det verkar vara sant. Vi började med att växla till oss 25.600-någonting- Rs och åkte sedan för att ta en saffran-lassi och en pepsi innan vi hämtade upp Namisha och Sanjana. Klockan två skulle jag ha varit hos frissan, men då satt vi och åt lunch så vi sköt upp det till senare på dagen. Vi klippte oss allihop faktiskt! Efter det shoppade vi loss *s* det blev en svart/mörkgrön blazer, en vinröd skjorta i ett skimrande tyg åt Henric och Punjabi Suit for Yvette i ett annorlunda snitt, förmodligen den snyggast hittills... eller kanske mest trendigaste. Vi åkte till en Bindiaffär, alltså en hel (liten) affär med bara Bindi! (pannsmycket som-nästan- alla Indiskor bar) det fanns säkert tusentals olika kartor och Yvette var som paralyserad. Hur skulle hon kunna välja mellan alla dessa?! Det tog ett tag i allafall...De var dyra, men mycket flådiga med färgat glas (plast?) faktiskt! 19.30-22.00 pausade vi på rummet och snyggade till oss innan Sanjay hämtade upp oss för middag hemma hos dem. Det var faktiskt hans mamma som bjöd in oss och hon verkade verkligen ha fallit för oss för hon välsignade oss med en röd tika i pannan som hon satte ris på och stänkte vatten på vara huvuden och gav Yvette en liten ask saffran. Sanjay berättade senare att hon hela tiden frågade honom om hon kunde ta Yvettes ansikte i sina händer, som hon gör med Sanjana, och att hon tyckte att vi passade bra ihop. Sånt är kul att höra, speciellt från en Indisk lite äldre kvinna! Maten hon lagade var himmelskt god, Yvette åt som vanligt mycket (men inte för mycket) fast stackars Henric kunde inte äta så mycket for han mådde lite dåligt. Han ligger och sover nu och mår inte bra nu heller, så vi får se hur det blir med resan till Aurangabad-Ellora senare idag, är han dålig som nu kan vi inte åka, det ar bättre att vara utan en resa än att gora en dålig resa. Det är trots allt 24 timmars buss på två dygn. Vi får se hur han mår sen när han vaknar. Väskorna ställer vi på 'Synergetic's', Sanjays företag, och vi checkar ut vid tio. *trött*
11.24
På Sanjays kontor sitter vi nu, vi har fått bussbiljetterna till Aurangabad och fått en bil bokad mellan Aurangabad och Ellora OCH Ajanta Caves! Så de fixar för oss...Nu behover vi inte oroa oss för att inte hinna med bussen till och från Ellora! Yvette ställde in hennafärgningen för Sanjay fastnade först i trafiken när han skulle plocka upp oss och nästa tid glömde vi bort... Men det spelar inte så stor roll: huvudsaken var att hon fick håret klippt! Henrics mage är upp-och-ned och Yvette tycker att det känns som hon har tendens till bihåleinflammation, men det kan gå över. Det är värre med dålig mage, men förhoppningsvis ska det gå över med hjälp av tabletterna vi ska köpa idag!
15.21
Det är alldeles för hett för att vara ute nu, att sitta ner i skuggan gick kanske an, men inte annars. Vi tog en promenad, kanske 40 minuter eller så och kände att vi inte hade ork. Henric med sin mage och Yvette med sitt huvud, förmodligen med stor vätskebrist i enorm hetta. Vi hoppar in på Temptation istället. Vatten, sandwich och en varsin Lassi och glass.

Blandade bilder från Mumbai!

En cricketbana. Indiernas nationalsport!	Fashion street. Piratkopierade kläder till superpriser!	Myllrande liv vid fashions street	Men var tog livet vägen? Nåväl. Skyskrapor och gammalt i en Indisk mix!
Sanjays familj; Namisha, Sanjana och Sanjay	Lilla Sanjana	En magsjuk Henric med tikapulver och ris i pannan	Och en Yvette med lika risig panna...

28'e December 1999 Klockan 16.00 ELLORA
Bussen hit igår var bra, de sänkte till och med volymen till musik & tv videorna när Yvette sade till. Vi sov gott när vi sov. 8.00 idag checkade vi in på Hotell Manor här i Aurungabad, Henric mådde illa och kräktes lite, sedan duschade vi och tog taxin till Ellora-caves. Innan grottorna stannade vi vid fortet 'Daulatabad' -det var enormt stort! Med tanke på hettan och vår kondition så gick vi inte ända upp. Att se hela fortet kan nog nästan ta en hel dag och vart mål var ju Ellora.

En av det mäktiga fortets portar	En gigantisk minaret	Man behöver inte känna sig ensam...
Trappor och åter trappor.	En liten ruin.	Lite utsikt över området som är gigantiskt!

Av Elloras hinduiska tempelgrottor såg vi nr 13-16, av buddisttempelgrottorna 1-12 och de fyra jaintempelgrottorna längre bort. Bussen tillbaka till Mumbai är betald, likaså dagens taxi. Det var intressant att vara där, men dagen blev ju lite kort, fast å andra sidan, hade vi varit hemma och mått så har hade vi garanterat legat till sängs båda två. Nu vill vi ju inte slösa bort tid på att vara sjuka, utan försöker ju åtminstånde göra något, även om det innebär 19 timmar buss för att se ett gäng tempelgrottor! Tempelgrottorna är alla listade på FN's världsarvslista och det är faktiskt inte svårt att förstå, så många ton sten som huggits ur bergen och släpats bort. All precision de haft när de huggit ut alla statyer, pelare och mönster. Alla grottor, pelare och byggnader är uthuggna ur ett stycke sten. Inga pelare eller något är ditplockat i efterhand! Hoppas nu bara att korten blir bra!

Ett par av de otroliga grottorna	Nästan alla var rikligt och vacker utsmyckade. Insidorna var ännu finare men går tyvärr inte att fotografera.	Allt detta, uthugget ur berget.
Entrén till den största grottan...	den var som en liten stad med byggnader och...	ett fantastiskt detaljarbete.
Makalöst stort.	Djur och människor i naturlig storlek (och större)	En ofärdig trevånings hindugrotta
En buddistgrotta	Och en Jaingrotta. Den avbildade människan i reliefen har naturlig storlek.

29'e December Klockan 07.32 MUMBAI
Tillbaka på Tirupati i Mumbai. Henric ligger i sängen och Yvette väntar på frukost. Om ett tag kommer våra väskor till rummet så att vi kan snygga till oss och byta om, för de har kläderna behöver verkligen tvättas. Och vi behöver sova...
12.11
Nu har vi sovit lite, kläderna är inlämnade på tvätt och våra ryggsäckar står på rummet.
15.45
Här på McDonalds ser man småtjejer med mobiltelefon, damer med Gucci-väskor och ungdomar i västerländska kläder. Det är dyrt här för att vara i Indien, en paj kostar 25 Rs -lika mycket som en måltid kostar ibland. För oss är det billigare än i Sverige och hemma pa McDonalds i Sverige ser man sallan damer med Gucci-vaskor.
18.06
Cafe Olé är ett inte ett vanligt cafe utan snarare en sport-pub. Här är det trendigt i västerländsk mening och servitörerna och servitriserna har piké-tröjor på sig, shorts eller tennisskjolar och en del har till och med tennisskor. Vi beställde in en varsin cola och glass. Svindyrt, javisst, men de visar kricket på tre - fyra storbildsskärmar. Kricket är för övrigt Indiens nationalsport och alla verkar följa serierna och vet allt om alla spelare. Vi vet inte ens vad det går ut på, men det är ingen ide att fråga någon, för då skulle de idiotforklara oss. Apropå sporter... Massor av människor frågar oss var vi kommer ifrån och när vi svarar "Sverige" så utbrister förvånandsvärt många "Aah, Stefan Edberg" eller "Oooh, Bjorn Borg -He was my favourite" så Svenska tennisstjärnor verkar ligga högt i kurs här.
22.43
Dags för kvällsmat på rummet och 'total recall' på TV. Det duger gott åt oss! Vi mår ju trots allt inte speciellt bra, så att gå ut på restaurang nu verkar dumt.

30'e December 1999 Klockan 13.19 MUMBAI
Utcheckade och packade sitter vi på Sanjays kontor igen. Vi ska försöka skicka ett paket med DHL och uppdatera sidan innan vi lämnar Bombay med buss 19.45 till Ratnagiri. Imorgon -Nyårsafton, kommer vi spendera kvällen på en strand i Ganpatipule och förhoppningvis i sällskap med det Australienska paret (vi träffade killen i Jaisalmer).
20.29
På bussen till Ratnagiri. Lite försenade, men det gör inget för vi hann prata lite mer med Ajay och äta kvällsmat. Han är så otroligt hjälpsam och sade förut "får ni problem med vad som helst, tveka inte, ring oss; mig eller Sanjay, det är bara att vi tar ett flyg ner. Han har hjälpt oss med biljetter, betalat mat, fixat med kontakter och paket. Det känns konstigt att lämna Mumbai, delvis för att vi lämnar familjen Vyas och Ajay och dels för att vi gör ett nytt avstamp i vår resa. Tre veckor och tre dagar kvar, men nu väntar södern. 'Bara södern' och sedan hem. Så detta är vad vi planerade för så länge...

31'a December 1999 (men inte länge till) klockan 11.15
Vi kom till Ratnagiri, buss till Ganpatipule gick ofta, men vi skulle kolla tågbiljett fran Ratnagiri till någon stad i Kerala först. Det var väntetid på en till två veckor på alla tåg utom ett och det gick idag -nyårsafton, med tanke på att vi bara har tre veckor kvar så hade vi inget val :-( Nyårsafton och allt, men hur många sitter på ett av Indiens snabbaste tåg på nyårsafton? (Hur många vill???) Vi behöver inte bry oss om kläder, mat, dricka eller vad vi ska göra -Ingen hype alls. 14 timmar och 15 minuter tåg med ett vackert landskap utanför.
13.30
Landskapet ja... Först plöjde tåget genom berg och raviner, här och där flöt små bäckar fram genom grönskan. Landskapet blev flackare och flackare ju närmre vi kom Goa. Utanför fönstret vadade bufflar genom gyttjiga risodlingar. Tåget har nu bromsat in i Goa och husen här skiljer sig verkligen från övriga hus i Indien -Man kan verkligen se de portugisiska dragen. Goas stränder och byggnader får vi utforska någon annan gång, för nu väntar 'Indiens Smaragd' -Kerala.
18.36
Nu har solen definitivt sänkt sig ner bakom de spegelblanka risodlingarna och lummiga palmlundarna. Vyerna från tåget har varit obeskrivligt vackra och det är ju inte alls ett så dumt avslut på ett årtusende! Vi fick just höra i tågets PA-system att tåget blir 1,5 timme försenat... Tolvslaget på ett gungande Indiskt tåg utan champagne!

1'a Januari 2000 <-- tjugo hundra, ERNAKULAM 

03.02
Jaha, så då är det en ny månad, nytt år, och årtusende! Tåget är snart framme vid vår destination och vi har överlevt alla Y2K-buggar... Att åka tåg vid skiftet skulle enligt Indian Railways TV-reklam vara helt säkert eftersom de använder 'Pre Digital Technology' och vi har inte kraschat ännu. Vagnen var bra och de timmar mellan klockans ringningar sov vi ganska bra på britsarna. Fyra av fem nätter i rörelse, men i natt fick vi åtminstånde ligga. Det är bäcksvart ute och killen som samlade ihop vara kuddar och filtar verkar bara tala något Indiskt språk, så svaret på frågan om vi närmar oss Ernakulam eller ej, det vet vi inte. Hoppas bara att det stannar där. Hungriga behövde vi inte vara. Två trerätters middagar har vi fått -Det ingår i priset.
05.20
Nu har det varit år tva tusen i femtio minuter hemma -fem timmar och tjugo minuter här. Precis 04.30 checkade vi in p 'Cochin Tower'. Det är ett fint hotell (okej, inte som Grand Hotell à la Radisson). Så vårt nyår blev lite annorlunda -mot andras-och vad vi trodde. Enligt BBC World verkar vi ha missat årtusendet fest. Kan det vara sant? Vi får försöka äta gott idag, det är ju i alla fall idag som det nya året börjar. Låter det som vi ångrar oss eller känner oss lite borta? Det är nog så, lite grann, men vad fasen vi kan ju inte hänga upp en hel resa runt år två tusen. År 2000 ska ju vara i ett helt år, vår resa bara i två och en halv månader och om 22 dagar åker vi hem -Huga.
12.59
Vi har tagit en två timmars promenad på jakt efter det 'Tourist office' som omnämns i LP. Från hotellet till Marine Drive tog det en timme (ink vätskepaus) rätt okej, för vi fick se ganska mycket efter vägen. Även om man går runt helt planlöst så är man verkligen i staden fast man inte besöker alla givna turistmål. Nu sitter vi på 'La Pizzeria' med utsikt mot havet och det är kanonvarmt ute.
16.45
Nu är vi på Bolgatty Island, glassen var smält så vi tog varsin Pepsi istället. Först gick vi iland på Mattancherry och såg Duch Palace som nu mera är ett museum, och där rådde fotoförbud. Sedan vidare till Fort Cochin där de har enorma kinesiska fiskenät - Vi fotograferade dem noggrant. Och så såg vi Indiens äldsta kyrka: St.Francis Church, byggd av portugisiska Franciskaner-munkar i mitten av 1500 talet. De var stor, gul och ganska avklädd för att vara i Indien. Fina villor i skinande ren puts med trädgårdar, hotell intill vattenbrynet... Det är fint i Cochin och det känns bra att vara här.
18.29
Okej, Yvette vet att hon har gnällt om att hon inte har fått färg på hals och ansikte, men nu är bonnsolbrännan ett faktum, inte snyggt. Man tackar.

En vy från Ernakulams strandpromenad	Strandpromenaden. Här råder rökförbud(!)	Hamnen i Cochin
En kyrka. Inte helt vanligt i Indien		Kinesiska fiskenät. Och lite av fångsten

22.08
Mätta i magen blev vi efter en otroligt god middag på hotellets restaurang, vi tog in chokladglass till efterrätt och det var det godaste vi någonsin ätit. Idag har vi ringt föräldrarna och det har nästan ruinerat oss :-) Hoppas på helkroppsmassage imorgon!

Resa 1:
Vecka 1 | Vecka 2 | Vecka 3 | Vecka 4 | Vecka 5 | Vecka 6 |Vecka 7 | Vecka 8 | Vecka 9
Resa 2:
Vecka 1 | Vecka 2 | Vecka 3 | Vecka 4