Att läsa skönlitteratur om Indien kan vara ett jättebra sätt att lära
sig mer om landet, ett spännande sätt att få följa människors livsöden
eller att få en skön stunds avkoppling. Vi tänkte tipsa om några
böcker vi läst och gillat.
Länkarna går till recensioner på nätet.
Vikas Swarups, Vem vill bli miljardär
Vikas Swarups debutroman ”Vem vill bli miljardär” (Bra Böckers
förlag) skulle kanske kunna läsas eller ses som en novellsamling
likaväl som en sammanhängande roman. Utifrån de tretton frågorna i
det fiktiva tv-programmet ”Vem vill bli miljardär” utspelar sig lika
många kapitel från Ram Mohammad Thomas 19-åriga liv. Vi får i de
olika delarna veta hur en föräldralös pojke, till stor del uppväxt
för sig själv i slummen, kan svara rätt på alla frågorna i
tv-programmet ”Vem vill bli miljardär”. Misstankarna om fusk leder
till hans arrestering som efter tortyr nästan hinner leda fram till
ett falskt erkännande, för en föräldralös ung servitör kan ju
omöjligen svara rätt på alla dessa frågor. I sista sekund blir han
hjälpt av en ung kvinnlig advokat som genom videoklipp från
tävlingen och Ram Mohammad Thomas egna berättelser kan bevisa hur
det osannolika kan bli sannolikt. Då vi får följa med på en rad
olika händelser, till några av Indiens storstäder i nutid och dåtid,
till kändisar, skurkar och banditer och ut till de mindre väl
bemedlade människorna i den indiska slummen och till mörklagda
skyddsrum under krigshot, får vi lära oss allt det som kanske kan
behövas för att själva vinna världens största prispott i ett
frågeprogram. Berättelserna vävs ihop med värme, färg, humor och
tragedi och det blir aldrig tråkigt. Eftersom romanen inte följer
någon kronologisk ordning, utan drivs fram efter den ordning
frågorna ställs i frågesporten, kan det ibland kanske kännas lite
förvirrade. Men allt eftersom boken fortskrider faller alla bitar på
plats ända till det oväntade slutet. Ibland är lite tur allt vi
behöver.
/Henric
Jhumpa Lahiri, Den indiske tolken
Denna bok består av en samling berättelser, alla av olika
karaktär men med Indien och relationer som gemensam nämnare. Men ett
enkelt språk beskriver Jhumpa Lahiri bokens gestalter och deras liv,
på ett sätt som gör att det känns som om det skulle kunna vara vem
som helst det handlar om; du eller jag. Det känns jordnära och
intimt, fastän de (oftast) är i Indien och jag sitter i Sverige...
/Yvette
Krishna Sobti, Lyssna min dotter
Under några dagar får vi följa några kvinnor; en dotter som
vakar vid sin döende mors bädd och hennes sköterska. Boken är tunn
och berättelsen kort men i den ryms oändligt mycket. Det som är
trivialt ena dagen är livets viktigaste dagen efter. Som läsare får
man följa moderns förändrande sjukdomstillstånd, utan några som
helst detaljer; det är känslor och livsöden som beskrivs, stundom
glasklart, stundom förvirrande. Vid sidan finns dottern som ständigt
passar upp och en sköterska som nog förtjänar mindre skäll än vad
hon får utstå.
Lyssna min
dotter är en storslagen hyllning till livet
Det här är ingen bok att slöläsa, men den innehåller heller inget
som gör att man verkligen måste "hänga med i svängarna", det är bara
det att den sätter tankarna på spinn..!
/Yvette
Manil Suri, Vishnus död
Vishnus död är en annorlunda roman som handlar om en allt-i-allo
som bor på en avsats i en helt vanlig trappuppgång i Mumbai. Vi får
följa de olika familjernas livsöden och Vishnus uppväxt. Men vem är
Vishnu?
Manil Suris sedesskildring
är rörande och full av sensuell glädje, mytologi som lekfullt
blandar sig in, dofter, färger; lite som en fin och mättad,
välkryddad feelgoodfilm.
Pia Bergström-
Edwards, Aftonbladets
nätbilaga.
Krönikören och redaktören Sabina
Edrén har recenserat boken
här och gett den 7/10 i betyg.
/Henric
Arundhati Roy, De små tingens
gud
I "De små tingens gud" får vi följa en kristen familjs
liv i den lilla gröna delstaten Kerala. Handlingen utspelas från
Rahels perspektiv, både som liten flicka och vuxen kvinna. Vi får en
inblick i fyra generationers liv, kast- och klasskillnader, politik
och kommuniskmens intågande i Kerala. Arundhati Roy förpackar allt
detta med ett mycket vackert och målande språk.
Läs recensioner på
tr@nsit
och på
Lisas hemsida.
/Henric
Dominique Lapierre, Glädjens
stad
Glädjens stad är en sann men likafullt fantastisk berättelse om
prästen Stephan som åker till Calcutta för att hjälpa de fattiga i
slummen. Att hjälpa de fattiga till ett drägligare liv är inte
populärt hos alla. Den starka maffian är rädd för att människorna i
glädjens stad ska ställa krav och samtidigt är invånarna skeptiska
till en spetälskklinik i deras stadsdel. Parallellt med Stephans liv
får vi följa en fattig familj som tvingats ifrån sin by på grund av
torka och som nu måste göra allt för att överleva i
storstadsdjungeln.
Det här är en berättelse om
fattigdom, om outhärdliga levnadsförhållanden men även om stolthet
och glädje.
Dominique Lapierre har gjort ett bra jobb med att skriva denna
skönlitterära verklighetsbaserade roman. Få böcker har påverkat mig
så mycket som denna.
/Henric
Inger Brattström, Slöjan
Författarinnan har genom SIDA-stipendier bott i Indien hos en
muslimsk familj i en husbåt i Kashmir.
Den här korta, men allvarliga bok stod i ungdomshyllan på
biblioteket, men kan mycket väl läsas av de som kanske inte anses
eller anser sig själv vara ungdomar.
Bokens huvudperson är Shefika, familjens nionde dotter, som föds
till en stor besvikelse för hennes far. Läsaren får följa Shefikas
tankar, men också hennes pappas göranden och krav, krav som han har
på sig och ställer på sin omgivning. Den nionde dottern fantiserar
om hennes kommande äktenskap, hon har sett sina systrar bli både
lyckliga och olyckliga i sina förhållanden. Shefika drömmer om en
modern man med moderna ideér, något som får en att tänka till...
Speciellt i slutet.
Det är en alldeles för kort bok kring så intressanta ämnen;
traditioner, familjeband, frigörelse, kulturkonflikter och
vardagsliv, men
man får åtminstone en liten inblick i hur det kan vara att vara en
muslimsk tonårsflicka i Kashmir, som bor i en husbåt...
/Yvette
Githa Meta, Raj
Läsaren får följa prinsessan Jayas uppväxt, under vilken hon
uppfostras traditionellt precis som hennes mor och mormor blev
lärda. När Jaya sedan blir bortgift får vi följa hennes påtvingade
strävan att behaga sin make genom att efterlikna de brittiska
kvinnorna så mycket som möjligt. Allt detta sker under överinseende
av en flärdfull engelsk dam och en indisk privatlärarinna som med
alla knep försöker sätta sig upp mot allt som engelsmännen infört.
Jayas liv blir mycket händelserikt, det fylls av både glädje och
sorg och livet blir kanske inte riktigt som hon drömt om.
Det här är en intressant roman ur många perspektiv, den tar upp
mycket historik, den indiska kvinnans position synliggörs från olika
vinklar och boken visar på dragkampen mellan att vara traditionellt
indisk eller modernt brittisk, man får läsa om indiernas kamp för
sitt land men också deras kamp för utveckling.
/Yvette
Inger Brattström, Susila Sanna tur och retur
Sanna blev adopterad av ett svenskt par som bodde i Indien under en
period. Sanna, eller Susila Sanna som hon heter, återvänder med ett
märkligt följe till Indien när hon är 17 år. Sannas svenske pojkvän
är orolig inför hennes resa, kanske kommer hon aldrig tillbaka? Men
Susila Sanna tror inte att hon kommer att påverkas något särskilt av
resan, hon är mer orolig av det faktum att hennes pianolärarinna ska
följa med..!
Läsaren får följa hennes möte med Indien, hennes febrila sökande
efter minnen och hennes kontakt med indisk tradition och vardag.
Boken handlar om vardagslivet, om flykt, kulturella skillnader och
identitetssökande.
/Yvette
Aimée Sommerfelt, Beslutet
Denna tunna bok ingår i en
serie som handlar om en indisk liten pojke, Lalu. Berättelsen riktar
sig främst till barn och ungdomar men passar lika bra för vuxna att
läsa om man vill få lite inblick i hur det kan vara att vara ett
barn vars familj är helt beroende av en som inkomstkälla och
framtida ansvarstagare. Lalu slits mellan drömmen om att bli läkare
och det ganska förutbestämda yrket som jordbrukare, ett ansvar som
läggs på hans axlar allt mer. Läsaren får följa Lalu i skolan och i
hemmet, hans drömmar, tankar om människor han möter och människor
han ständigt umgås med. Texten är storstilad och boken är lättläst,
men klart underhållande.
/Yvette
Hari Kunzru, Imitatören
Pran Nath växer upp med sin
far, en författande jurist med stora abitioner, i ett välbärgat hem
i Agra, fullt övertygad om att han kan klara sig undan med vad som
helst. Ända till den dagen då det kommer till faderns kännedom att
Pran inte är hans biologiska son. Pojken blev till under ett kort
möte mellan en kringresande engelsman, och den unga Amrita som var
på väg till sitt bröllop och sedemera dog i barnsäng när den lille
djävulen kom till världen. Nyheten tar bokstavligen döden av fadern
och den unga Pran kastas ut på gatan av tjänstefolket.
Här börjar det nya livet för den hittils bortskämde pojken, ett liv
där han måste klara sig själv för att överleva. Ständigt medveten om
att han är för vit för Indierna och för mörk för de koloniala
engelsmännen, blir livet ett ständigt sökande efter den egna
identiteten. I boken får man följa Pran på hans resa genom norra
Indien, som slutligen tar honom till ett missionärspar i Bombays
slum, innan han i sina unga vuxna år ger sig av på en ännu längre
resa. Längre än han någonsin kunnat drömma om.
/Michael Skala
Heather Wood, Third class ticket
Srimati Uma Sen äger marken i Bengalen, på
vilken den lilla byn ligger. Dödssjuk beger hon sig till Delhi för
att ordna med alla nödvändiga förberedelser som ska till för att
hennes sista önskan skall gå i uppfyllelse. Den gamla damen ansåg
att bästa sättet att använda sin förmögenhet på, var att låta de
fattiga bönderna i sin by få se det stora landet Indien med egna
ögon. Att de alla skulle få ta del av och lära sig om allt det
vackra och spännande som hon själv hade fått uppleva under sin
livstid.
Året är 1969 och de 40 äldsta i byn ger sig iväg till Calcutta, för
att där stiga ombord på den tredjeklassvagn som står förberedd. I
boken får vi följa Amiya, Deepaka, Reena, Babla, Surendra och de
andra i sälskapet som med stora förväntningar ger sig ut på det
stora äventyret. De får uppleva mycket glädje, men även sorg under
den flera månader långa resan, som tar dem från det enkla livet i
Bengalen till bla. bergen i Himalaya, det heliga Benares, Agra och
storstäderna Delhi, Bombay och Madras. Third Class Ticket är en
mycket fascinerande berättelse, som beskriver det indiska samhället
sett ifrån gamla infödda indier som ser sitt lands alla för- och
nackdelar för första gången i sina liv. Och deras iaktagelser är
ofta inte helt olika de som en blek västerlänning gör under sitt
första besök i detta stora land…
Heather Wood stötte samman med denna grupp åldringar under sin resa
genom Indien, och hennes alla anteckningar resulterade många år
senare i denna bok.
/Michael Skala
Phoolan Devi, I. Phoolan Devi
Historien om indiens "Bandit Queen" är ingen
lätt läsning. Sida efter sida berättar Phoolan Devi om all den
förnedring och förödmjukelse som hon fått utstå, om svek och en till
synes hopplös tillvaro. Allt börjar när hon som ung kvinna blir
bortgift med den betydligt äldre Putti Lal och när denne, mot alla
lagar, tar med sig sin nya hustru till sin by. Då börjar helvetet
för den unga Phoolan. Ett helvete som skulle visa sig pågå i många
år. Det här är en berättelse om våld, hat, fördomar och gamla seder
och traditioner som är djupt förankrade i livet på den indiska
landsbygden. Men det är även en berättelse om en kvinna som trots
att hon ständigt trycks ner, förnedras och misshandlas finner
styrkan att resa sig och rakryggad hämnas.
Som ung kvinna hamnar Phoolan i ett bandit gäng, och det är då hon
börjar se till att de som gjort henne illa får betala för detta.
Dessutom ser hon till att hjälpa andra som befinner sig på botten av
samhället. Hon och hennes följe drar från by till by i Uttar Pradesh
och Madhya Pradesh och hämnas på alla orättvisor med vilka de rika
godsägarna styr de fattiga människorna.
Den indiska polisen lyckades aldrig fånga Phoolan Devi. Hon gav upp
frivilligt och efter ett avtjänat straff var hon 1994 återigen en fri
kvinna. Två år senare valdes hon in i det indiska parlamentet, men
hennes politiska karriär skulle visa sig vara relativt kortvarig. I
juli 2001 skjuts hon till döds i Delhi, och till dags dato är det
oklart vem mördaren var. Man misstänker dock att det rör sig om
hämnd för någon av hennes alla vedergällningar.
/Michael Skala
En bok utgiven på
Mekong Bokförlag, 2003, som handlar om en liten annorlunda resa. Det
är Niklas Hedenström, författaren själv, som tar sig på den
klassiska motorcykeln genom Indien till Sverige. Hedenström berättar
utlämnande om sin resa, sig själv och sina reskamrater i
dagboksform, de för dagen åkta motorcykelmilen anges och likaså
mätarställningen -lite kul kuriosa! Texten kan kännas lite
svårläst då den mestadels består av relativt korta meningar, men det
får man ta för boken är faktiskt trevlig även om det inte känns som
om det ”händer” så mycket. Men visst, det är många möten mellan
människor och resan är lång så det är klart, något händer ju under
resans gång! För Indienfantasten eller motorcykelfantasten…eller
bara för den ressugne!
/Yvette
Kärsti Stiege, Möt Buddha
Vackra bilder och Buddhistisk visdom
En god insida måste inte alltid föregås av en vacker utsida, men
när jag har läst Möt Buddha ser jag att allt finns med; både inre
och yttre skönhet. Det är med vackra och visa ord som dessa 144
verser ur Dhammapada (som består av 423 verser) har skrivits. ”Möt
Buddha” är en tunn men tung, i bemärkelsen tankeväckande, liten bok;
verserna är fritt tolkade av Kärsti Stiege och kommer ursprungligen
från Rune Johanssons ”Dhammapada- buddhistiska aforismer”.
Jag känner att det är med stor svårighet som jag sitter
här för att recensera boken. Hur ska jag kunna recensera 144 verser
fulla av visdomsord? Jag kan känna att det jag läst är huvudet på
spiken, att om värdens alla människor följde dessa riktlinjer så
skulle allt se annorlunda ut. Till det bättre såklart.
Buddhismens historia berättas, Den åttafaldiga vägen
likaså; Buddhas etiska råd om hur vi ska bli befriade från lidandet
och uppnå frigörelsen:
Rätt förståelse
Rätt sinnelag
Rätt tal
Rätt handlande
Rätt levnadssätt
Rätt strävan
Rätt medvetande
Rätt koncentration
Här handlar inte ”rätt” om motsatsen till ”fel” utan snarare
”sann” eller ”äkta”.
Något jag med lätthet kan beskriva är hur boken är
skriven, med ett lätt och luftigt språk, inga svåra beskrivningar av
sådant som borde vara självklarheter. Det är som att läsa direkt ur
själen; en stor känsla fyller mig, det är både tomhet och fyllnad på
en och samma gång. Jag förstår inte att det ska vara så svårt när
allt är glasklart! Till allt detta kommer en vacker bild på versens
motsatta sida; något att vila ögonen på medan orden sjunker in…
Verserna är korta, kärnfullt uttryckta där varje mening
har en stor betydelse och ju mer jag läser desto närmre sanningen
inser jag att jag skulle komma om jag hängav mig, det känns ju så
rätt.
De här verserna borde ligga till grund för människans
lärande, det borde vara det första vi läser; och att några verser är
så enkla att läsa som i ”Möt Buddha” är helt fantastiskt.
”Bättre ett enda meningsfullt ord
som ger sinnesro,
än tusen ord utan mening.
Bättre en enda vers
som ger sinnesro,
än tusen verser utan mening.
Bättre är att besegra sig själv,
än att vinna
över tusen gånger tusen man i strid.
Man kan leva i hundra år
utan insikt och utan självkontroll.
Bättre är att leva en enda dag
i insikt och meditation.”
Tusental, Möt Buddha, Kärsti Stiege
/Yvette
GURU!
En resa i underlandet
Zac O’Yeah
Zac O’Yeah, författare till flera böcker om Indien, skriver i sin
nyaste bok GURU! om sitt sökande efter religion, andlighet och
livets mening i Indien. Han reser kors och tvärs över landet och
avslutar resan i Sri Lanka, utan några definitiva svar, men kanske
aningen klokare.
Under resans gång bjuds läsaren på både typiska resenärsanekdoter
som många Indienresenärer kan känna igen sig i och dessutom en
väldigt bra guide till indisk religion och andlighet, samt
beskrivningar över alla de gurus och heliga personer vars namn man
ofta stöter på i Indien, såsom Osho och Sai Baba. Vidare ges
beskrivningar över heliga orter och platser och hur dessa har blivit
vallfärdsorter och pilgrimsmål.
Boken är både underhållande och rolig, intressant och
allmänbildande. Den ger svar på många av de frågor såsom vem, vad,
hur och varför, som man ofta ställer sig under en resa i Indien.
Alla som är nyfikna på Indiens religioner och alla de gurus som
verkar, borde läsa denna bok. För övriga, är boken väldigt rolig
läsning, inte minst kåserierna över en resenärs vardag, samt
underhållande beskrivningar över Zac O’Yeahs samt andra människors
andliga strävanden.
Pia Krakowski.
pia@indien.nu
An Area of Darkness / India: A
Wounded Civilization / India – A Million Mutinies now
V.S. Naipul
Recension: Pia Krakowski
pia@indien.nu
Vinnare av 2001 års nobelpris i litteratur, V.S. Nailpul, är född
och uppvuxen på Trinidad, utbildad vid Oxford och med rötter i
Indien varifrån hans farföräldrar emigrerade. I en trilogi som
spänner över 4 decenier skildrar Naipul sitt resande och sina
upplevelser av Indien: An Area of Darkness (1964), India:
A wounded civilization (1977) och India – A million
mutinities now (1990). Trilogin är en reseskildring och
dokumentär i ett och Naipul är i de första två böckerna djupt
kritisk till sina förfärders hemland och målar upp en mestadels
pessimistisk bild. Tredje boken skiljer sig något, Naipul tycks
plötsligt se ljusare på tillvaron. Böckernas uppbyggnad med ibland
till synes slumpmässigt utvalda intervjuobjekt och monologer kan
ibland få Naipul att verka kyligt avståndstagande och bedömande, men
ger samtidigt en bred skildring av det indiska samhällets
komplexitet. Stark och bestämd i sina åsikter kommer ingen anklaga
V.S. Naipul för att vara politiskt korrekt.
An Area of Darkness
I trilogins första boken skildrar Naipul sitt första årslånga besök
i förfädernas land. Till synes chockad beskriver Naipul djupt
pessimistisk vad han upplever och ser i Indien och de första
intrycken är allt annat än positiva: fattigdom, konserverande
kastsystem och misär. Boken handlar till stor del om Naipuls strävan
att lära känna landet hans förfäder kommer ifrån och boken behandlar
hans egna åsikter om vad Indien står för och vad det innebär att
vara indier. Bokens litterära stil är berättande och uppbyggd av en
samling anekdoter, främst av olika samtal Naipul har med människor
han möter i sin omgivning. En på alla sätt och viss mycket läsvärd
bok som inte på något sätt romantiserar den indiska verkligheten,
snarare tvärtom.
India – A Wounded Civilization
Efter Naipuls tredje besök i Indien utkommer bok nummer två i
trilogin, där han skildrar Indien efter åren av undantagstillstånd i
mitten på 1970-talet. Fortfarande lika kritisk är stilen mer
analytisk än berättande. Naipul anser det hinduiska Indien vara
kuvat intellektuellt efter århundraden av utländska styre, först
genom de muslimska invasionerna och slutligen av britternas
kolonialvälde. Efter självständighetens första optimistiska tidsanda
vänder sig Indien efter svårigheterna under åren av
undantagstillstånd och krig innåt, sårat, därav bokens titel. Naipul
kritiserar Indiens tendens att se bakåt istället blicka frammåt.
India – A Wounded Civilization fick utstå mycket kritik för att
vara negativ mot Indier i allmänhet och muslimer i synnerhet, från
indiskt håll ansåg man Naipul vara en orättvis utomstående besökare
utan djupare insikt i indiska förhållanden. Personligen anser jag
snarare Naipuls kritik bero på att han är illa berörd av mycket av
vad han upplever i Indien.
India – A Million Mutinies Now
Naipuls tredje och sista bok i trilogin, och i mitt tycke den
starkaste, utspelar sig under sena åttiotalet och tidiga
nittiotalet. Tonen är något annorlunda mot föregångarna: mer
trevande, försiktig och mindre kritisk. Boken är uppbyggd av en
mängd intervjuer Naipul utför med människor han stöter på när han
reser runt i Indien. Det är inte en faktaspäckad samhällskildring
men via intervjuerna beskrivs komplexiteten i det indiska samhället
tydligt. Boken handlar i mångt och mycket om resande, inte bara
Naipuls eget utan människorna han möter: resor från land till stad,
från fattigdom till rikedom, från väst till öst. Naipul diskuterar
med högt och lågt vilket ger en fin skildring av Indiens många
ansikten. Boken handlar också om kamp, kamp mot eller för
traditioner. Människor som lämnar traditionella roller, människor
som fastnat i dem och inte kan ta sig loss. Beskrivningarna av
personerna han stöter på är så träffande att vilken Indienresenär
som helst känner igen sig. Språket är utsökt. Ett måste för vilken
turist som helst.
