Per J. Andersson tar oss med till Indien och guidar oss åter igen på denna gigantiska subkontinent med det språk och de observationer vi tidigare blivit bortskämda med. Det är kanske inte bara språket vi känner igen utan några fragment här och där har tidigare varit publicerade på andra ställen. Detta är dock ingen nackdel utan här knyts allt samman i ett vackert paket med snören och presentpapper i form av Mikael Lindströms fantastiska färgbilder.
Vi får en bra insikt i den indiska medelklassen, men även i de mindre lyckligt lottades liv. Vi får följa våra nya bekantskaper till Bombay (tex i kapitlet ”Det heter inte Mumbai”) som smuttar på iskaffe eller skummande cappuccinos på trendiga caféer, får bland annat svar på hur eller om det går att kombinera ett modernt (men inte nödvändigtvis västerniserat) liv med gamla indiska traditioner. Dessutom får vi veta hur Indien gått från stor biståndsmottagare till ett land som själv är en stor ekonomisk supermakt och som ställer upp för andra länder i stora delar av Sydostasien.
Jag får aldrig en känsla av att det blir tungt, akademiskt eller för faktaspäckat men på de få ställen där jag ändå känner att jag vill veta mer finns det hänvisningar till vidare läsning.
Vem har då behållning av boken? Har du klickat dig in på Indien.nu har du troligtvis de rätta förutsättningarna. Även om du inte har något brinnande intresse av politik, globalisering eller krafterna bakom 1970 och 2000-talens religiösa kravaller så finns det något annat som är av intresse – personporträtten och inte minst det fantastiska landet, Indien!
/Henric Carlsson
