Buddhistiskt tempel i Sarnath
Religionen som kallas Buddhism uppstod för över 2500 år sedan, omkring år 500 f.Kr, i norra Indien. Den grundades av en man som hette Siddharta Gautama, som senare skulle kallas Buddha, vilket betyder "den upplyste".
Siddharta var en prins som levde i en skyddad värld bakom palatsets portar. En dag valde han att ge sig ut i staden och där mötte han en hel del lidande, vilket fick honom att ifrågasätta sitt liv och söka en utväg ur denna cykel av smärta. Han förstod att allt liv är lidande och att det fanns en väg att bli fri från detta.
Buddhismen handlar mycket om att ta ansvar för sin egen väg och sitt eget liv. Det finns inget högre väsen att be till eller någon gudomlig rättvisa att hoppas på. Istället är det varje människas ansvar att försöka förstå världen och sig själv.
Siddharta följde "Den gyllene medelvägen", vilket innebär att man ska sträva efter måttfullhet och balans i allt man gör. Enligt buddhismen är det inte bra att vara för mycket av något, till exempel för girig eller för bekväm, eftersom det leder till lidande. Istället handlar det om att hitta en balans mellan de olika krafterna i livet.
Buddhismen delas in i två stora grenar, Theravada (den lilla vagnen) och Mahayana (den stora vagnen). Anhängarna av Theravada menar att varje individ ska välja sitt eget sätt att nå buddaskap, som är den högsta nivån av upplysning enligt buddhismen. Detta sätt att praktisera är främst vanligt i Sri Lanka, Burma, Thailand, Laos och Kambodja.
De som följer Mahayana tror att det är möjligt för alla att uppnå buddaskap och bli en Buddha. Denna gren är betydligt mindre strikt än Theravada och praktiseras främst i Japan, Kina, Vietnam och Korea. I Tibet praktiseras en variant av Mahayana som kallas Hindu-Tantrisk Buddhism, även känd som Lamaism.
Buddhismen har också sina egna "De fyra ädla sanningarna". Dessa sanningar hjälper en att förstå lidandet och hur man kan bli fri från det. De är:
De fyra ädla sanningarna
- Allt existens är lidande
- Lidandet är orsakat av själviskt begär
- Utplånandet av begären gör det möjligt att uppnå buddaskap
- Den Åttafaldiga vägen leder till att lidandet upphör.
Den åttafaldiga vägen inom Buddhismen
Den åttafaldiga vägen är en central lära inom buddhismen och beskrivs som den väg som leder till upphörandet av lidandet och uppnåendet av buddhaskap. De åtta delarna är:
- Rätt förståelse: Förståelsen av de fyra ädla sanningarna och de tre karaktäristiska egenskaperna av allt som existerar (icke-permanens, lidande och icke-själv).
- Rätt avsikt: Att ha en ren intention och vilja att avstå från skadlig handling och istället sträva efter det goda.
- Rätt tal: Att avstå från lögn och förtal, och att istället uttrycka sig sanningsenligt, vänligt och konstruktivt.
- Rätt handling: Att undvika handlingar som skadar andra och istället utöva handlingar som främjar välbefinnandet hos sig själv och andra.
- Rätt försörjning: Att försörja sig själv på ett ärligt sätt och undvika arbete som orsakar skada eller lidande för andra.
- Rätt ansträngning: Att göra ansträngningar för att övervinna orena mentala faktorer och att odla positiva mentala faktorer, såsom medkänsla och kärleksfull vänlighet.
- Rätt uppmärksamhet: Att vara medveten om kropp, sinne och omgivning i nuet, utan att döma eller värdera dem.
- Rätt meditation: Att utöva meditation för att utveckla mentala förmågor, såsom koncentration, klokhet och insikt.
Genom att följa den åttafaldiga vägen tror buddhister att de kan uppnå frihet från lidande och uppnå upplysning eller buddhaskap. Det är viktigt att notera att den åttafaldiga vägen inte ses som en linjär eller sekventiell process, utan snarare som en holistisk praktik som omfattar alla aspekter av ens liv.
En av världens största religioner
Buddhismen är en av de största religionerna i världen och det finns uppskattningsvis 500 miljoner buddhister i världen idag. Det är främst koncentrerat till Asien, men det finns också en betydande buddhistisk närvaro i andra delar av världen, inklusive Nordamerika och Europa.
Meditation
En viktig del av buddhismen är meditation, som används för att uppnå en högre medvetenhet och för att uppnå upplysning. Det finns olika typer av meditation inom buddhismen, men de flesta fokuserar på att stilla sinnet och vara närvarande i nuet.
Karma
En annan viktig aspekt av buddhismen är dess lära om karma, som innebär att varje handling har konsekvenser. Det innebär också att vi har möjlighet att påverka vår framtid genom våra handlingar idag.
Buddhismen i världen och i Indien
Trots att buddhismen har funnits i mer än 2500 år har den fortfarande en viktig plats i dagens samhälle och många människor världen över väljer att praktisera buddhism som en väg till personlig tillväxt och upplysning.
Buddhismen är en betydande religion i Indien, men det är svårt att exakt ange hur många som praktiserar den eftersom det inte finns någon officiell statistik över religionstillhörighet i landet. Enligt vissa uppskattningar utgör buddhister cirka 0,7-0,8% av Indiens befolkning, vilket innebär att det finns cirka 8-10 miljoner buddhister i landet.
Internationellt sett utgör buddhister cirka 7% av världens befolkning. Buddhismen är särskilt vanlig i Asien, där den har sina rötter, men det finns också en betydande buddhistisk närvaro i andra delar av världen.
Varför förlorade Buddhismen sin plats i Indien?
Varför buddhismen inte är lika viktig i Indien som den en gång var kan förklaras av flera faktorer. Buddhismen var en av de stora religionerna i Indien under antiken, men den förlorade gradvis i inflytande under perioden med muslimsk och senare brittiskt styre. Under denna period var det också vanligt att buddhistiska tempel och skrifter förstördes eller plundrades.
Efter Indiens självständighet 1947 har buddhismen återupplevts i landet, särskilt i delstaten Maharashtra, men den har inte återvunnit sin tidigare ställning som en av de stora religionerna i landet. Andra religioner, särskilt hinduismen och islam, har större inflytande i dagens Indien.
