Jag planerar att åka till Indien första veckan i september för att stanna 4 månader (minst).
Funderar på malariaskydd... Vaccinationsklinikerna säger att det bara finns självbehandling att skriva ut, inte någon vaccinationsspruta att ta, medan vänner som varit där påstår sig ändå ha tagit sprutor innan de for. Hellre vill jag skydda mig säkert redan hemma än att vara paranoid och orolig för att myggorna ska sticka när jag är där. Går det alltså inte?
Vad säger ni? Beror det på klinik, eller finns det verkligen inte vaccination mot malaria?
Tack på förhand!
Lia


Nej, det finns inget vaccin mot Malaria (sumpfeber).
Malaria sprids via myggor. Det bästa skyddet mot myggbett är myggmedlet Odomos, heltäckande kläder och myggnät på natten.
Myggmedlet Mygga som många vaccinations-försäljare rekommenderar fungerar mycket dåligt i Indien.
Inga piller skyddar mot Malaria. Många äter Klorokinfosfat i förebyggande syfte som kan bromsa upp sjukdomen om du skulle blir smittad. Många som använder Klorokinfosfat råkar ut för biverkningar. Inkubationstiden för Malaria är 1 vecka upp till flera år.
Det dör två miljoner människor av Malaria varje år!
Det varnas just nu för Malaria i Mumbai:
http://timesofindia.indiatimes.com/Cities/Malaria-cases-rise-in-Mumbai-/articleshow/4501470.cms
Är det verkligen så ? Jag har upplevt klorokinfosfat som ganska biverkningsfritt, men har också fått höra att det är ganska verkningsfritt, mao gör ingen större nytta. Malarone lär ju vara bättre, ger heller inga större biverkningar, men är dyrt om man ska vara borta under en längre tid.
Visst heltäckande kläder och odomus är ett bra skydd, men det är ju ett råd som är svårt att följa till 100 %
Det tabletterna gör är att öka Inkubationstiden vilket i praktiken gör att du blir sjuk när du har kommit hem. I Sverige är sjukvården inte van att möta Malaria varför risken för felbehandling är mycket stor. I Sverige dör människor av Malaria i onödan bara för att läkare inte är vana att möta patienter med Malaria. Om du blir sjuk av Malaria i Indien där sjukvården (inte lider av fåniga sparkrav och) är van med Malaria kommer du snabbt att få rätt och effektiv behandling.
Varje år smittas cirka 300.000.000 människor av Malaria.
(Tänk på det när du ser pr-byråers mediakampanjer om gris- och fågel-influensa.)
Malaria var en vanlig sjukdom i Sverige fram till 1930-talet.
/Björn
eller FASS :
Att kalla klåda och och matsmältningsbesvär för allvarliga biverkningar tror jag få köper dock. Sen finns det ovanliga biverkningar , ffa påverkan på näthinnan , som gör att man skall vara försiktig med klorokin till alla som inte har fullgod syn - en av dom där bedömningarna som man oftast inte uppfattar att ens läkare gör.
Att malaria fanns i Sverige stämmer oxå , Linne´s första avhandling handlade om malaria och den hade ett namn i folkmun, frossan. Vanlig ända till trettiotalet tvivlar jag lite på , men det var nånstans efter trettiotalet som man fick bukt med den i USA.
Det finns dom som kommit hem och utvecklat malaria .. efter att ha varit i områden med klorokinresistent malaria , vilket är ett växande problem. Det betyder inte medicinering enbart är fördröjande , utan att det är viktigt med rätt medicin. WHO.s riktlinjer är det man kan läsa in sej på , innan man söker upp sin läkare. Riktlinjerna har förändrats ganska nyligen , och det gamla slentriantänkandet om malariamedicin till nästan alla som åker till Indien gäller inte längre. Eftersom tråden handlar om Indien från september så är det värt att tänka på att malaria inte förekommer över 2000 meter , men t.ex. klorokin måste man fortsätta med efter att man lämnat malaria område.
På denna sidan kan man ladda ner smittskyddsinstitutets information om malariaprofylax ,
http://www.smittskyddsinstitutet.se/publikationer/ovriga-publikationer/malariaprofylax/
Bland annat så står det att det är svårt att bedöma andelen biverkningar eftersom det är lätt att förväxla profylaxets biverkningar med övriga problem som man kan råka ut för under en längre resa, tex magåkommor, sömnsvårigheter mm.
Tittade också i FASS innan jag svarade Mats och hittade precis som du inget om 1/3 KRAFTIGA biverkningar.
Förlåt, jag tog nog i lite. Jag har rättat ovan.
Du är förlåten Mats, men när det gäller Malaria bl.a. så tycker jag man skall vara lite försiktig med hur man uttrycker sig. Speciellt DU Mats som ju har högt anseende här och som många litar på blint.
/Björn
.
Klorokinfosfat som ni pratar om är som jag förstår det den receptbelagda "självbehandling" man kan ta i fall att symptom på malaria uppstår under resan (och som jag har blivit rekommenderad)?
Jag åker tillsammans med pojkvännen från Island och det han har får mot malaria är tabletter, vilket gör mig ännu mer lost i malariadjungeln...
På sjukvardsradgivningen.se står att läsa:
Vad stämmer egentligen?
.
Man kan även ta klorokinfosfat i förebyggande syfte.
Det beror på vad man menar med skyddar, det finns nog inga piller som garanterar till 100% att man inte får malaria, men med något profylax och att man gör vad man kan för att undvika myggbett så har man i alla fall minimerat riskerna.
Vi åt klorokinfosfat i förebyggande syfte under vår tremånaders resa i Indien. Kände inte av några som helst biverkningar...
Jag tycker att Smittskyddsinstitutets beskrivning är mer seriös än 1177:s sjukvårdsrådgivning.
http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/malaria/
Smittskyddsinstitutet skriver:
"Under flera år har man arbetat med att få fram ett fungerande malariavaccin
men problemen är stora och ett kommersiellt tillgängligt vaccin lär dröja."
Smittskyddsinstitutet skriver också:
"Trots adekvat profylax kan man ändå drabbas av malaria efter
profylaxens upphörande, vilket resenären bör vara informerad om."
.
Var uppe på Wasa Vaccination för rådgivning och de avrådde mig från att ta något alls mot malaria (ens med mig) utan att jag bara ska skydda mig genom nät, olja och heltäckande kläder.
Jag känner mig osäker - är det verkligen okej att vara så "oskyddad" när planen är; besöka Kolkata, bo i Jaipur tre månader och därefter resa runt, men vet inte vart. September och framåt.
Är det okej att resa utan medicinskt skydd?
Vad säger ni?
.
Alternativet till att resa utan, vad du kallar, "medicinskt skydd" är att stanna hemma. Man kan inte se sig om i världen med hängslen, livrem, hjälm, vadderad skyddsbur, säkerhetsbälten och skyddad mot alla världens sjukdomar.
Det finns inget vaccin mot Malaria och det tabletter gör är bara att eventuellt öka inkubationstiden.
Wasa Vaccination har gett dig bra råd.
Indisk sjukvård är mycket vana att ta hand om Malaria varför det är bättre att söka upp läkare eller sjukhus om du skulle drabbas.
Mygg-nät, Odomos och heltäckande kläder skyddar och fungerar för det mesta.
Tänk även på att det finns många olika åsikter om detta ämne:
Vad du än gör så lita inte blint på lekmän som ger råd på nätet angående så allvarliga saker som Malaria.
Mats kan ibland uttrycka sig som att han satt med facit men så är det givetvis inte även om han vet och tar reda på mycket - forumets eget orakel som han väl är. :wink:
Hur rädd man skall vara för att man kan skall drabbas av malaria i Indien kan man fråga sig, det är inte särledes sannolikt. När jag reste första gången till Indien var jag utrustad med profylax för man hade blivit "informerad" om att i Indien finns malaria. Såg man en mygga så blev man orolig att den kunde bära på malaria. Min resekamrat som hade varit i Indien flera gånger tidigare ansåg att det var ett större beskymmer med att äta profelax än vad eventuell malaria kunde ställa till med. Senare när jag reste till Indien och skulle vistas där en längre tid, så frågade vi en Röda Kors läkare som hade varit i Indien i många år vad han ansåg. Han sa att i Indien behöver man inte äta profylax.
Efter att ha bott i Indien så kan jag konstatera att malaria viserligen finns men att drabbas är sälsynt. Malaria bärande myggor finns ofta på avgränsade plattser där det finns stillastående vattensamligar under lång tid. Också en tid efter monsunen kan malaria uppträda lokalt. Under de torra perioderna är det nog rätt så tryggt.
.
Det är ju det där lilla nog:et som gör en liten förstagångsresenär smånojig. Asså, okej, jag hade inte tänkt sova utan myggnät intill en stillastående vattenpöl och det är klart att Sveriges ledande vaccinationsklinik vet vad de snackar om...
Det jag reagerar lite på är förstås att min isländske pojkväns "vaccinationsvetare" ger honom malariatabletter, medan jag inte tar någonting alls. Konstigt att det är så stor skillnad mellan två så lika länder. Men, jag går efter mina råd så går han efter sina.
Tack för stödet :)
.
Om du går runt mellan olika vaccinations-rådgivare/försäljare så kommer du att få helt skilda råd med betydlig större skillnader än vad ni har fått.
Bara för att få in storleksordningen i sammanhanget : möjligtvis någon per år. Cirka hundra personer per år kommer in med malaria i Sverige. Risken att som Indienresenär dö i malaria efter hemkomsten är mikroskopisk : dödsfall orsakas endast av falcipariumformen av malaria , som har en mortalitet på cirka 1 % vid behandling , och 20 % obehandlad. Förra året rapporterade Smittskyddsinstitutet totalt 0 asiatiska fall av falciparum-malaria i Sverige , sista decenniet har det varierat mellan 0-5 fall per år från Indien.
Charterresenärer till Gambia har betydligt större anledning att vara på alerten . För ett par år sen var det ett anmälningsfall där en kvinna gick in på en vårdcentral , klagade över feberepisoder och påpekade att hon varit i Gambia och blev hemskickad. Mindre än två dygn senare låg hon i respirator och gjorde sin första skiktröntgen av hjärnan. I november 2008 så vårdades arton skandinaver för malaria efter resor till Gambia och Senegal , två av dom krävde intensivvård.
Du får knappast med dig Smittskyddsinsitutet eller några andra infektionsläkare i det resonemanget :
den återkommande kommentaren till årsrapporterna om malaria är dom flesta som får malaria inte har tagit nån medicin, fel medicin eller avbrutit behandlingen . Sista årets rapport är ett bra exempel :
Under sextiotvå falciparumfall per 100 000 resenärer . Majoriteten av av alla fall av dom fem typerna av malaria kommer från Afrika, majoriteten av alla allvarliga fall kommer från Afrika. (Askling m.fl. : Travellers returning to Sweden with falciparum malaria: Pre travel advice, behaviour, chemoprophylaxis and diagnostic delay. Scandinavian Journal of Infectious Diseases, 2005; 37: 760–765.)
Tid, plats och beteende : risken att få malaria i Darjeeling är lika stor som risken att bli riven av en björn på Stureplan. Gå ut i Kuopervagge med lös hund och gevär , eller promenera runt på kvällen i Assam i shorts och t-shirt i augusti , och dina odds har förändrats rejält. Veta var och när det finns mygg och hur man undviker dom är viktigt (inte bara för malaria , som jag nog skulle föredra att få i stället för denguefeber ) , ta feber på allvar likaså. Egenmedicinering är nåt man kan börja diskutera om man kommer att befinna sig på rätt/fel plats och mer än ett dygn bort från läkarvård - hyfsat sällsynt i Indien.
Om malaria kan mycket sägas. Det finns fyra olika sorter, de som finns i Indien är av samma sort som den som fanns i Sverige och kallades frossan. Dessa är mindre farliga än den variant som finns i Östafrika. Mina kollegor med decennielång erfarenhet av att vistas i malariatrakter brukade konsekvent strunta i profylax. De försåg sig istället med ett piller som hette Fansidar och som togs när symptomen på malaria dök upp. Fyra piller om dagen tills symptomen var borta var deras standardkur. Det var dock sällan någon drabbades, man sa att malaria fick man när man redan drabbats av någon annan sjukdom. En god anledning att ta vara på hälsan! Profylaxen kan ge biverkningar, det är faktiskt ganska kraftiga medikamenter det handlar om. Problem att fokusera blicken är inte ovanligt. Om jag skulle göra en rundresa i malariatrakter skulle jag först be en läkare i Indien att ordinera något att ta när malarian brutit ut, som Fansidar eller vad det kan heta idag. Profylaxen anstränger kroppen en hel del eftersom det är giftigt och kan då öka risken för att man blir drabbad av malaria. Det finns inte många läkare i Sverige som vet något om malaria, men om man kan få tag i en läkare som arbetat på en missionsstation i exempelvis Afrika så kan man få bra tips om hur man lämpligen förfar. Tyvärr känner jag ingen idag. De tips som givits här ovan är alla adekvata.
Utan att ge mig in i diskussionen om sjukdomen malaria så kan man ju dra sig till minnes att själva myggorna inte har alltför stora territorier.
Om man alltså kan välja bo torrt och luftigt -en bit ifrån stillastående vatten, fuktiga avlopp kanske lite högre upp så att vinden får tag- har man redan där vunnit en del.