Jag har fått ett erbjudande att starta upp och driva vår nästa fabrik som ska ligga i Chennai. Allt är inte 100% klubbat än men jag har fått en informell förfrågan. Tanken är att fabriken ska vara "up and running" i oktober i år. Jag har tackat ja preliminärt men båda parter har möjlighet att ångra sig.
Självklart ser jag detta som en enorm möjlighet, en språngbräda i min karriär och en stor chans att lära känna ett nytt land. Självklart ska jag inte sticka under stol med att det finns ekonomiska aspekter...
"Problemet" är att vi väntar barn vilken dag som helst och har redan en dotter på drygt två. Detta innebär att vid eventuell flytt är våra barn knappt tre och ca 9 månader.
En del av mina kollegor, som känner till erbjudandet, förstår inte att jag vill flytta till Indien med min familj. Så jag tänkte få lite positiv energi här och förhoppningsvis en massa tips och råd.
Personligen så hade jag tackat ja direkt, önskar att jag kunde få ett sånt erbjudande... Det låter mycket spännande och du kommer säkert att få en massa intressanta erfarenheter.
Er levnandstandard blir minst lika hög som hemma och för utlänningar med pengar så är Chennai som vilken internationell storstad som helst. Det finns en del medlemmar här på forumet som bor och arbetar i Indien, dom kommer säkert att ge dig sina synpunkter. Lycka till!
Jag bor och arbetar i Indien sedan två år och stortrivs! Jag har ju jobbat för indiska företag vilket är lite speciellt, du kommer jobba för ett svenskt företag antar jag?
Precis som Henko skriver kommer ni kunna ha samma levnadsstandard i Indien som i Sverige, med en svensk lön dessutom mycket högre. Det är ju mer eller mindre standard att ha någon som städar, lagar mat, privatchaufför, tvätten lämnar man ofta in eller har någon som fixar. Det kan ju låta helt galet och fel, det gjorde det för oss också. Men faktum är att folk tycker man är konstig annars och det är ju en stor del av den indiska ekonomin. I huset där vi tidigare bodde hade mitt företag ordnat med massor av folk som jobbade åt oss mer eller mindre dygnet runt. I vår ny lya valde vi att ha någon som kommer bara någon timme per dag istället. Det var väldigt jobbigt att aldrig var själva utan ständigt bli uppassade.
När det handlar om barn vet jag inte riktigt hur det ligger till med skolor i Chennai, men det är ju några år bort och kanske därför inget problem. Vi har haft kompisar här med barn, bara något äldre än ert minsta, och det har gått bra förutom att de inte hittade en välling här i Udaipur. Det får man göra egen eller helt enkelt vänja barnet vid de indiska produkterna som finns. Kanske finns det i Chennai? I en storstad som Chennai borde ni kunna få tag på det mesta i matväg, både för dom stora och små. Just i matväg föredrar dock jag nordindiskt framför sydindiskt, även om jag kommer var avundsjuk på era möjligheter till fisk och skaldjur som vi saknar helt här i öknens utkanter ;)
Jag tycker helt klart ni ska ta chansen att åka till Indien. Visst, ibland (i början) kan det vara jobbigt med allt som är så "annorlunda" men efter ett tag är det allt som är just "annorlunda" man älskar. Efter ytterligare lite tid är det det "indiska" som är det normala.
Jag har inte varit i Chennai på ganska länge, men gillar stan jättemycket. Dessutom finns det fina hill stations i närheten för att svalka sig under hettan, mysiga stränder dit man kan åka några dagar för att bada.
Jag vet inte riktigt vad för frågor ni har, eller vad för råd ni vill ha, eller ens vad jag kan svara på...
Jo, det är väldigt mycket byråkrati som måste gås igenom direkt när ni kommer dit. Bank-konton ska öppnas vilket i alla fall här var en riktig pina, ni ska registreras på utläningsmyndigheten vilket är en ännu större pina etc, men när väl allt sådant är gjort, när man väl lärt sig vilken gata man ska gå till för att köpa skruv, vilken gata man går till för att köpa kryddor etc så är det faktiskt väldigt lätt att komma in i livet och bo här.
Håller med föregående talare :D
Jag skulle inte för något byta bort allt här i Indien som vi har, detta underbara land!!
Jag vet att det finns en del Svenskar som jobbar och är i Chennai, och om ni åker för att jobba för Svensk företag tror jag inte ens ni kommer ha det jobbigt med att fixa små saker som ex vis bank kort och så vidare. Det kommer mycket på köpet oftast och företagen brukar hjälpa till med det mesta för att ni ska få det bra.
Nu har ju inte vi barn i Indien, men jag skulle inte tveka! Här har man allt man kan tänka sig och det är vanligt att man har nanny och all annan sorts hemhjälp. Detta är för oss "Svenskar" lite ovanligt och känns konstigt, men det skulle ge din fru och dig hur mycket mer tid som helst med barnen och det är det som man saknar i Sverige skulle jag tro. Det finns utmärkta skolor i Indien och det ni och era barn kommer att få uppleva kommer att vara otroligt viktigt.
Fast jag förstår att det kan vara tufft att bara säga okej, vi flyttar. Jag hade själv aldrig varit i Indien innan jag flytta hit men ångrar inte en dag!
Om du vill övertyga frugan mer så är det underbar och billig shopping i detta land :wink:
Lycka till!
Tack för era svar!
Jag kommer att jobba för ett svenskt företag. Vi har tidigare startat fabrik i Kina, där jag själv har spenderat mycket tid. Jag har en del svenska kollegor som bor och jobbar i Beijing och jag vet vilka förutsättningar de har. Med andra ord vet jag att det "praktiska" behöver jag inte oroa mig för. Boendet ordnas av min arbetsgivare, 'nanny', privatchaufför, försäkringar, vaccinationer etc. likaså.
Våra funderingar är istället rörande våra barn och vardagen i Indien. Hur är standarden på sjukhus t.ex.? Fortlöpande kontroller av våra barn? Sysselsättning för min sambo (som kommer att vara en 'lyxfru')?
Hur är indier när det gäller blonda, svenska barn? (Var på semester i Turkiet i somras... :twisted: )
Mycket tankar som snurrar. Självklart kommer det vara stort fokus på jobbet med uppstart av en ny fabrik så det är väldigt viktigt att familjen trivs.
Sjukvård osv är lika bra eller bättre än i Sverige. Jag tycker Chennai är en ganska trist storstad, men alla storstadsnöjen finns där; bio, cafér, shopping osv, ska visst vara ett aktivt kulturliv med mycket konserter under vintern. Chennai ligger bra till för att spendera helger i Mahaballipuram eller Pondi.
Jag förstår hur ni tänker. Jag har också små barn. Jag skulle inte flytta till Indien med så små barn med tanke på sjukvården, mm. Jag har också det valet att kunna flytta dit eftersom min sambo är Indier men det skulle jag inte göra just nu. Han har förslagit att vi kan flytta till Bangalore.
Din fru måste vara hemma och ta hand om barnen. Hon får inte åka dit för att jobba om hon inte har arbetstillstånd. Måste hon ha Turistvisum? Det gäller bara i 6 månader. Samma gäller barnen...sen måste det förnyas hemma i Sverige.
Jag hade aldrig orkat sitta hemma och stirra ivägen även om shoppingen är billig. Tillslut tröttnar man på sånt också. Jag hade skaffat mej jobb på nåt kontor. Men den möjligheten finns ju inte om man inte har tillstånd.
Det finns inga garantier att man kommer att tycka om att bo i en storstad, att man inte tröttnar tillslut. Storstäderna har ju mycket avgaser och det tycker inte jag är hälsosamt. Chennai är en rätt så tråkig stad också.
Visst finns det privatskolor och de flesta är väl engelskpratande där. Barn börjar skolan från 3 års ålder på vissa skolor.
Men det finns inga barnmatsburkar. Det finns fryst barnmat att köpa har jag hört. Men barn under 2 år ska inte äta kött eftersom det inte finns några kontroller på det.
Hej Mattias!
Vi flyttade till sydindien i juli med 2 sma barn (3,5 och 1,5 ar) och har inte angrat oss en sekund!
Sjukvarden (om man har pengar) haller hog standard enligt min erfarenhet och kunskap. For oss ar det dock lite speciellt att vi bor uppe pa et berg och darmed har vi en viss restid till de bra sjukhusen, det lar dock inte vara ett problem i Chennai.
Som redan sagts, markservicen har man helt enkelt hjalp med har. Vi har en person som lagar mat stader och hon tar ocksa hand om barnen nagra timmar pa formiddagen sa att min man (som ar den som ar hemma) kan jobba med eget arbete (han ar konstnar).
Sjalv ar jag val inte overfortjust i just Chennai, men som sagt sa finns ju Mahabalipuram (beach), Auroville o Pondichery pa lagom avstand om man behover komma ivag lite.
Era barn ar val for sma for skolan. Var 3,5 aring borjade i den internationella skolan som jag jobbar pa, men hon tyckte inte det var kul sa hon slutade. Hon ska gora ett nytt forsok sa smaningom, kanske till sommaren, kanske senare. Vi har ingen bradska med det. Men I Chennai borde det val finns andra expats som man kan umgas med om man vill, aven dagtid.
Det finns en svensk familj i Bangalore ocksa som har smabarn. De flyttade ut nar minsta var 7-8 manader i hostas. Mamman finns har pa forumet och heter Matildaå. Hon kan sakert dela med sig av sina erfarenheter eftersom er situation och deras sakert ar mycket mer lika an var. (Vi tjanar indiska rupier och bor i en avkrok, som dock ar fantstisk vacker, lugn och med bra miljo).
Hor garna av dig om du undrar nagot mer.
Sitter här och läser och blir avundsjuk... Vill ju också ha ett jobb i Indien. Ingen som har användning för en gymnasielärare/religionsvetare med stor erfarenhet av Indien (i alla fall norra Indien)? :D
Gott Nytt År till alla!
Kram