Andamanerna dag 11/ Havelock-Rangat-Mayabunder

Andamanerna 2015/2016

Nu hade vi så kommit fram till det som verkligen var vår sista dag på Havelock. Vi hade verkligen haft en helt underbar tid och jag skulle inte haft något emot att vara kvar några veckor till, det fanns fortfarande mycket kvar att utforska.

 

Vi skulle åka med en båt till Rangat ganska tidigt på morgonen, de är noga med att man ska vara i hamnen minst en timme innan båten går, fråga mig inte varför. Indierna är inte riktigt kända för att vara punktliga men möjligtvis kan de vara så att de helt enkelt inte heller inväntar tiden de ska avgå på utan bara åker när de inte ser några fler passagerare så därför gäller det att ha marginal åt båda håll. Vi tog med oss våra ryggsäckar och var iaf i hamnen en timme innan båten skulle gå. Det var lite folk på piren men ganska så lugnt. När vi kommit ut på piren så kom det precis en statlig båt och lade till. Alla de som var med oss på piren gick ombord så det gjorde vi också. Vi hade hört lite historier om att båtarna inte var så mysiga och väldigt instängda så vi frågade en som jobbade där om det gick bra att vi stannade på däck hela resan och det fick vi. När vi väntade på att de skulle lasta ombord de sista sakerna så började jag prata med en kvinna som såg västerländsk ut. Det visade sig att hon var från Irland men jobbade i Chennai och nu var hon på väg hem dit igen….på väg hem…? Borde man inte åka till Port Blair då? Jag frågade om hon inte skulle till Diglipur eller så men det skulle hon inte, hon skulle till Port Blair för att sedan flyga hem….? Nu var jag förvirrad. Jag frågade en som jobbade på båten om det gick till Rangat….det gjorde den inte. Det visade sig att det var två statliga båtar som kom in nästan samtidigt och den första skulle till Port Blair! Det var precis att vi hann av båten innan den la ut från hamnen! Det hade verkligen styrt till våra planer om vi åkt med fel båt.

Så det var bara att sätta sig ner och vänta på att nästa båt skulle komma in. Typ 10 min efter utsatt tid kom så äntligen vår båt. En riktigt rostig sak som mer såg ut som ett lastfartyg än en passagerarbåt men det var bara att kliva på.

Vi gjorde ett litet läger på däck under en kran och försökte hålla oss till den lilla skugga som fanns där. Vi hade laddat upp med vatten och lite snacks inför den typ 2 timmar långa båtresan…trodde jag ja! Jag vet inte vart jag hade fått det ifrån att det skulle ta 2 timmar, det tog snarare 4 timmar. Så innan vi äntligen var framme i Rangat hade jag hunnit bli både kissnödig och hungrig. Jag tror det skulle finnas någon slags toalett på båten men jag ville inte ens ta reda på hur den såg ut. På väg till Rangat stannade båten först på ett anonymt litet ställe som jag inte kan placera och sedan på Long Island, dit vi skulle dagen efter.

Vi kunde hoppat av båten redan då men tänkte att vi skulle hinna med att se lite av naturen i norr om vi åtminstone hade en natt någonstans norrut. Vi hade dock ingen plan på vart vi skulle ta vägen.

När vi äntligen kom fram till Rangat insåg vi att det var en mycket liten hamn som inte låg vid någon större bebyggelse så det verkade inte så lätt att ta sig därifrån. Vi gick av bland de sista och alla människor skingrades snabbt och försvann iväg. Mot oss kom då en man som undrade vart vi skulle, det visste vi ju inte riktigt men jag drog till med Mayabunder som är en större stad ungefär halva vägen upp till Diglipur. Där antog jag att vi skulle kunna hitta ett boende. Han körde jeep och erbjöd sig att köra oss dit, givetvis inte till något billigt pris men vi hade ju inte så mycket val. 7 mil var det till Mayabunder på en minst sagt skumpig väg. Vi for fram och tillbaka i jeepen så det gällde att hålla sig fast. Det kändes som att han körde som en biltjuv men i själva verket var det inte mer än 50-60 km/h. Han körde oss till ett boende mitt i Mayabunder. Mayabunder verkade vara en trevlig stad, det var liksom en lite annorlunda atmosfär där, människorna var nyfikna och vänliga. Boendet var dock fullt och vid det här laget började vi bli lite griniga. De namngav ett annat boende som låg precis utanför Mayabunder så vi tog en rikshaw dit. Sea N Sand hette det. Det litet trevligt hotell med egen restaurang och bar. Vi var nog de enda gästerna där så det fanns gott om rum iaf. Hotellägaren blev dock lite ledsen när vi förklarade att vi bara skulle vara där en natt, han tyckte att vi var tokiga som hade åkt så långt för så kort tid. Men vi tänkte ju att vi skulle hinna med att uppleva någonting där iaf. Hittills hade vi mest sett fin natur längs med vägen.

Det verkade som att det fanns en hel del att göra och se i Mayabunder, ett ställe som jag inte hört så mycket om innan vi åkte, om man bara hade lite mera tid på sig.

 

Vi åt lite mat i deras restaurang tillsammans med lite indier som bodde i närheten och kom dit för att hänga lite i baren och dricka whiskey utspädd med vatten. De hade faktiskt den mest välutrustade baren vi sett hittills på resan. Sedan var vi så otroligt trötta att vi somnade på rummet innan klockan hunnit bli åtta på kvällen. Jag har nog aldrig varit så trött som då. Det hade varit mycket resande denna dag.

Bildgalleri
Fel båt!
Rätt båt!
Hej då Havelock
Båten Havelock-Rangat
Båten Havelock-Rangat
Båten Havelock-Rangat
Båten Havelock-Rangat